Scaffolding
Ett begrepp som beskrivits av Wood, D., Bruner, J. S., & Ross, G. (1976) är scaffolding, som direkt översatt betyder byggnadsställning. I lärandets kontext innebär det att eleven får stöd på olika sätt. Det kan vara läraren, programvaran, läromedel, kamrater som på något sätt hjälper individen med dess lärande. När individen förstår det som ska läras(oftast principer, modeller), kan det tas bort och eleven kan det som skulle läras ut. Ett exempel är miniräknaren. Genom att eleven får använda miniräknare och prova sig fram till hur bråk hänger ihop med decimaltal, kan eleven förstå sambandet mellan dessa.
För att få en god struktur på Scaffolding behöver läraren utveckla en strategi för hur mycket stöd som behövs. Ger läraren för lite eller för mycket scaffolding, kommer eleven inte att lära sig det som behövs. Utan nivån kommer att behöva vara anpassad till eleven. För att hjälpa eleven kan läraren använda olika strategier (Masters och Yelland, 2002). Ett sätt är att förstärka målet som eleven ska nå. Blir det tydligare förstår eleven vad den ska göra. En annan strategi är att läraren sammanfattar det som barnet redan kan. Leder det även till att barnet förstår vad den ska göra. Sedan kan läraren även direkt tala om vad som ska göras utan att eftersträva en sokratisk dialog.
Scaffoldning kan delas upp i olika perspektiv. Ett av dessa är Technical scaffolding (Masters och Yelland, 2002) beskrivs som den hjälp som läraren ger för att eleven ska överkomma de problem som hård- och mjukvara kan ge, så att de istället kan fokusera på det som ska läras. I artikeln delar de upp technical scaffolding i två delar: teknisk instruktion och tekniskt återskapande. I det första fallet kan en instruktion t ex. vara ”You need to squeeze the button slowly and keep pressing until it goes click. It is different to a normal camera” (sid 319). I det andra fallet hjälper läraren eleven att komma tillbaka om hen råkat göra något fel, t ex. om de råkat klicka bort ett dokument.
En variant på technical scaffolding, är hjälptexter, tutorials och simuleringar som underlättar för individen att fokusera på det som ska läras. (Abas och Zaman, 2011). När eleven väl har lärt sig programmet kan dessa saker tas bort och eleven blir självgående. I Abas och Zaman (2011) att det finns tre rekommendationer beskrivna över vad läraren:
-"be responsive to the child’s needs - begin with the lowest level of support - variety of strategies are used during a single task”.
(Abas och Zaman 2011:3)
För att sammanfatta technical scaffolding är det ett medel att nå det som ska läras, utan att eleven får den frustration som kan uppstå när verktyget inte fungerar som förväntat. Desto mer eleven kan om verktyget, desto mindre hjälp behövs (Boyle och Peregoy, 1990) En väl anpassad strategi kan hjälpa eleverna att få en bra struktur och de kan lättare nå läroplanens mål (Lai och Law, 2006).
Litteraturförteckning
Abas, H. & Zaman, H. B. Scaffolding models for remedial students in using augmented reality storybook. Electrical Engineering and Informatics (ICEEI), 2011 International Conference on, 17-19 July 2011 2011. 1-5.
Boyle, O. F. & Peregoy, S. F. 1990. Literary scaffolds: Strategies for first-aid and second-language readers and writers. Reading Teacher, 44, 194.
Dillenbourg, P., Sanna Järvelä, S. och Fischer, F. (2009). The Evolution of Research on Computer-Supported Collaborative Learning From Design to Orchestration . i Balacheff, N., Ludvigsen, S., De Jong, T., Lazonder, A., Barnes, S., & Montandon, L. Technology-enhanced learning. Berlin: Springer.
Lai, M. & Law, N. 2006. Peer Scaffolding of Knowledge Building through Collaborative Groups with Differential Learning Experiences. Journal of Educational Computing Research, 35, 123-144.
Master, J. & Yelland, N. 2002. Teacher Scaffolding: An Exploration of Exemplary Practice. Education and Information Technologies, 7, 313-321.
Wood, D., Bruner, J. S., & Ross, G. (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal of child psychology and psychiatry, 17(2), 89-100.