Learning environment
Learning Environment (LE) hänvisar till de olika fysiska och virtuella platser, kontexter och kulturer där individen lär sig. Ser man på skolan är det oftast klassrummet som avses som det den naturliga LE. Men i en digital värld så sker lärandet inte bara i klassrummet utan även i tex ett Learning Management System (LMS) . Många av artiklarna i Balacheff et al. (2009)[1] utgår från att de har beskrivet en LE som är ett interaktivt spel, en digital berättelse, webbplats som eleverna ska jobba emot dvs. en relativit begränsad LE. Det är lätt att förstå att de valt detta angreppsätt, då det kan vara svårt att forska på ett LE om den inte är begränsad. De tre stora perspektiven i inlärnings teorier är Behaviorism, kognitivism och konstruktivism dessa används i skapandet av LE. Dessa teorier utvecklades i en tid när lärande inte påverkades genom teknik. Balacheff et al. (2009) [1] bygger enligt vår uppfattning på ett mer konstruktivistisk perspektiv, visst tar de in det social konstruktivistiska perspektivet. Men eftersom interaktion sker inom en mycket begränsad grupp och i en miljö som inte tillåter en fullt utvecklad interaktion, så det är svårt att nå det social konstruktivistiska perspektivet intentioner.
Bottino et al. (2009) [2] visar på vilka delar som är viktiga i en LE genom att beskriva tre dimensioner ”It individuates three main dimensions to be analysed when considering a learning environment where an ICT-based tool is integrated: 1. A set of features/characteristic sof the considered ICT-based tool. 2. An educational goal. 3. The modalities of use of the tool in the teaching and learning activity enacted to reach such goal.” Sid 78
En digitala LE bygger på tre delar de som lär kan interagera med innehållet som ska läras, interagera med personer att diskutera med och miljön själv som där de kan ni varandra och innehållet. För att nå en god LE måste dessa delar fungera. Oftast är det läraren som bestämmer hur LE ska designas men detta kan påverkas av en mängd olika faktorer som i sin tur på LE. De är kanske tvungna att använda ett visst LMS, regler som förbjuder dem att använda en viss teknik, osv. I forskningssammanhang är det forskaren som beskriver LE och läraren som får acceptera de begränsningar som har satts.
Den visuella interaktionen i ett LE beskrivs av Demetriadis and Cadoz (2005)[3] genom att man kan: se, ge respons, ändra, konstruera och uppleva. Det visar på att interaktionen kan vara på flera olika nivåer. Det blir designern som väljer ut hur detta ska ske.
- ↑ 1,0 1,1 Balacheff, N., Ludvigsen, S., De Jong, T., Lazonder, A., Barnes, S., & Montandon, L. (2009). Technology-enhanced learning. Berlin: Springer.
- ↑ Bottino, R. M., Artigue, M. and Noss, R. (2009). Building European Collaboration in Technology-Enhanced Learning in Mathematics i Balacheff, N., Ludvigsen, S., De Jong, T., Lazonder, A., Barnes, S., & Montandon, L. (Red.). Technology-enhanced learning. Berlin: Springer.
- ↑ Demetriadis, S., & Cadoz, C. (2005). A conceptual framework for the integrative design of adaptable representations for learning. In A. Me ́ndez-Vilas, B. Gonza ́lez-Pereira, J. Mesa Gonza ́lez & J. A. Mesa Gonza ́lez (Eds.), Recent research developments in learning technolo- gies (pp. 1250–1255). Badajoz: Formatex.
