Inquiry learning
Inquiry learning är en lärstil där eleven är aktiv i sitt kunskapsskapande utifrån egna funderinagr och frågor, denna form av arbetssätt startar alltid i en fråga istället för att undervisningen är förutbestämd av tex läraren (Wouter et al., 2009)[1]. Läraren fungerar som en facilitator för eleven.
Inquiriry learning handlar till stora delar om att ta tillvara på elevernas intresse för omvärlden, dvs elevernas frågor för att förstå sin omvärld. På detta sätt är eleverna aktiva i sitt lärande och deras frågor kan styra över innehållet
“idea that inquiry activities can become part of a form of learning that is based on learners’ creation of knowledge artefacts that represent their evolving knowledge”. använda som citat?
Till skillnad från den traditionella undervisningen, där läraren är den aktiva och leder undervisningen för eleverna som är mer passiva kunskapssökare, syftar Inquiry learning till att eleven skall vara med aktiv med hjälp av frågor och funderingar och läraren fungerar som en guide/handledare/facilitatorinquiring. Inquiriry learning handlar till stora delar om att ta tillvara på elevernas intresse för omvärlden, dvs elevernas frågor för att förstå sin omvärld. På detta sätt är eleverna aktiva i sitt lärande och deras frågor kan styra över innehållet.
Delarna i Inquiriry learning bygger på att man först sätter ett mål för att engagera eleverna (National Institute of General Medical Sciences. (2005)[2]. Målet byggs ofta upp genom ett scenario. Processen fortsätter sedan genom att de ställer sig fråger kring området. Dessa frågor ska vara av en typ att de går att besvara. Genom detta bygger de upp en förstålse kring området. sedan är det dags att besvara frågorna, genom olika typer av undersökningar. Oftast görs detta i grupp för att få ett kollaborativt lärande. Resultatet som de kommit fram till ska därefter redovisas och utvärderas. Genom att göra en representation kring sitt arbete kommer de att få en förstålse över området.
I Wouter et al. (2009)[1] beskriver de liknande viktiga karaktäriska som kännetecknar Inquiring learning. De tar där upp att uppdraget är viktigt för att motivera eleverna och ge dom mål för vad de ska jobba med. Informationskällan har stor betydelse för att nå fram med med budskapet. De dataresurser, simulerings program styr också undersökning och sätter ramar. Informationen ska sedan sammanfattas. Det gör att de behöver verktyg för detta. I vår kontext är det då naturligt att tänka på digitala verktyg. Där kan de kan skriva rapporter, skapa modeller, konstruera argument eller förklaringar. De beskriver också att kognitiv och social scaffolding är viktigt för att eleverna ska kunna arbeta med uppgiften utan att behöva fokusera på andra problem.
- ↑ 1,0 1,1 Wouter R. van Joolingen and Zacharias C. Zacharia (2009) Developments in Inquiry Learning i Balacheff, N., Ludvigsen, S., De Jong, T., Lazonder, A., Barnes, S., & Montandon, L. Technology-enhanced learning. Berlin: Springer.
- ↑ National Institute of General Medical Sciences. (2005). Doing Science: The Process of Scientific Inquiry. BSCS, 5415 Mark Dabling Blvd., Colorado Springs. Tillgänglig: https://science.education.nih.gov/supplements/nih6/inquiry/guide/nih_doing-science.pdf 20 nov 2015
