Skillnad mellan versioner av "Computer Supported Collaborative Learning (CSCL)"
Admin (Diskussion | bidrag) |
|||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Fram till 1990-talet var den mesta forskningen inom TEL fokuserat på hur teknologi kan stärka individers lärande, men CSCL har därefter erbjudit en arena för att studera hur kollaboration mellan deltagare kan stärka lärandet. Parallellt med att forskning inom CSCL-området problematiserat begreppet media-effektivitet (fr a har effekterna av asynkrona kommunikationsverktyg såsom forum visat sig vara frekvent överskattade) har även forskningen visat att det är ansträngningen hos deltagare att gemensamt lösa problem och skapa en gemensam förståelse som är centralt för kollaborativt lärande, inte att kollaboration i sig fungerar som en universallösning för att förbättra lärande. På senare tid representeras inte CSCL som en metod utan är designorienterad och integrerad i både fysiska och digitala lärandemiljöer som innehåller både individuella och kollaborativa verktyg (sid 27). CSCL-fältet handlar inte enbart om distans-baserad kollaboration genom online-kommunikation mellan deltagare utan i lika hög grad om kollaboration mellan studenter framför samma dator. En annan aspekt av CSCL är att fältet hanterar såväl formellt som informellt lärande. I ljuset av att social interaktion är enklare att följa än kognitiva processer har CSCL visat sig vara väl skickat att beskriva lärande genom att tydliggöra tre aspekter av social interaktion som underlättar lärande; förklaring, argumentation/förhandling och ömsesidig reglering. En konsekvens av detta är att syftet med en CSCL-miljö är att genom design “skapa förutsättningar där effektiv kollaboration förväntas kunna ske” (sid 29). | Fram till 1990-talet var den mesta forskningen inom TEL fokuserat på hur teknologi kan stärka individers lärande, men CSCL har därefter erbjudit en arena för att studera hur kollaboration mellan deltagare kan stärka lärandet. Parallellt med att forskning inom CSCL-området problematiserat begreppet media-effektivitet (fr a har effekterna av asynkrona kommunikationsverktyg såsom forum visat sig vara frekvent överskattade) har även forskningen visat att det är ansträngningen hos deltagare att gemensamt lösa problem och skapa en gemensam förståelse som är centralt för kollaborativt lärande, inte att kollaboration i sig fungerar som en universallösning för att förbättra lärande. På senare tid representeras inte CSCL som en metod utan är designorienterad och integrerad i både fysiska och digitala lärandemiljöer som innehåller både individuella och kollaborativa verktyg (sid 27). CSCL-fältet handlar inte enbart om distans-baserad kollaboration genom online-kommunikation mellan deltagare utan i lika hög grad om kollaboration mellan studenter framför samma dator. En annan aspekt av CSCL är att fältet hanterar såväl formellt som informellt lärande. I ljuset av att social interaktion är enklare att följa än kognitiva processer har CSCL visat sig vara väl skickat att beskriva lärande genom att tydliggöra tre aspekter av social interaktion som underlättar lärande; förklaring, argumentation/förhandling och ömsesidig reglering. En konsekvens av detta är att syftet med en CSCL-miljö är att genom design “skapa förutsättningar där effektiv kollaboration förväntas kunna ske” (sid 29). | ||
| − | Ett forskningsfält under uppsegling behandlar motivations- och känslo-orienterade aspekter av lärande i CSCL-miljöer. Själv-reglering är det perspektiv som bidrar till att förklara hur effektivitet kan mätas i kombination med olika former av verktyg som deltagare kan använda för att förstärka sina möjligheter att delta i komplexa lärandesituationer. Orkestrering av teman är ett fält som belyser hur sociala aspekter påverkar kognitionen på både makro- och mikronivå. De designstrategier genom vilka en lärare kan styra en CSCL-process kallas skript. (Se artikel CSCL-skript). | + | Ett forskningsfält under uppsegling behandlar motivations- och känslo-orienterade aspekter av lärande i CSCL-miljöer. Själv-reglering är det perspektiv som bidrar till att förklara hur effektivitet kan mätas i kombination med olika former av verktyg som deltagare kan använda för att förstärka sina möjligheter att delta i komplexa lärandesituationer. Orkestrering av teman är ett fält som belyser hur sociala aspekter påverkar kognitionen på både makro- och mikronivå. De designstrategier genom vilka en lärare kan styra en CSCL-process kallas skript. (Se artikel [[CSCL-script|CSCL-skript]]). |
<ref name="Bala" /> | <ref name="Bala" /> | ||
Versionen från 20 november 2015 kl. 16.00
Fram till 1990-talet var den mesta forskningen inom TEL fokuserat på hur teknologi kan stärka individers lärande, men CSCL har därefter erbjudit en arena för att studera hur kollaboration mellan deltagare kan stärka lärandet. Parallellt med att forskning inom CSCL-området problematiserat begreppet media-effektivitet (fr a har effekterna av asynkrona kommunikationsverktyg såsom forum visat sig vara frekvent överskattade) har även forskningen visat att det är ansträngningen hos deltagare att gemensamt lösa problem och skapa en gemensam förståelse som är centralt för kollaborativt lärande, inte att kollaboration i sig fungerar som en universallösning för att förbättra lärande. På senare tid representeras inte CSCL som en metod utan är designorienterad och integrerad i både fysiska och digitala lärandemiljöer som innehåller både individuella och kollaborativa verktyg (sid 27). CSCL-fältet handlar inte enbart om distans-baserad kollaboration genom online-kommunikation mellan deltagare utan i lika hög grad om kollaboration mellan studenter framför samma dator. En annan aspekt av CSCL är att fältet hanterar såväl formellt som informellt lärande. I ljuset av att social interaktion är enklare att följa än kognitiva processer har CSCL visat sig vara väl skickat att beskriva lärande genom att tydliggöra tre aspekter av social interaktion som underlättar lärande; förklaring, argumentation/förhandling och ömsesidig reglering. En konsekvens av detta är att syftet med en CSCL-miljö är att genom design “skapa förutsättningar där effektiv kollaboration förväntas kunna ske” (sid 29).
Ett forskningsfält under uppsegling behandlar motivations- och känslo-orienterade aspekter av lärande i CSCL-miljöer. Själv-reglering är det perspektiv som bidrar till att förklara hur effektivitet kan mätas i kombination med olika former av verktyg som deltagare kan använda för att förstärka sina möjligheter att delta i komplexa lärandesituationer. Orkestrering av teman är ett fält som belyser hur sociala aspekter påverkar kognitionen på både makro- och mikronivå. De designstrategier genom vilka en lärare kan styra en CSCL-process kallas skript. (Se artikel CSCL-skript). [1]
Källor
- ↑ Balacheff, N., Ludvigsen, S., De Jong, T., Lazonder, A., Barnes, S., & Montandon, L. (2009). Technology-enhanced learning. Berlin: Springer.
