Skillnad mellan versioner av "Learning Management System (LMS)"
Admin (Diskussion | bidrag) |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | På svenska kallas ett Learning Management System för lärplattform eller utbildningsplattform. Historiskt har dessa ofta skapats för att understödja distansundervisning men har blivit ett vanligt sätt att samla en mängd resurser för lärande och planering, uppföljning och administration av lärande (Solomon Arulraj D.2013) <ref name="Solo"/>. Funktioner såsom distribution av dokument, inlämningsuppgifter, olika former av kommunikationsytor (mail, PIM, videokonferenser), quizar (automatiskt rättade prov), länkar till digitala resurser som skolor prenumererar på, inrapportering av närvaro, skriftliga omdömen mm. | + | På svenska kallas ett Learning Management System för lärplattform eller utbildningsplattform. Historiskt har dessa ofta skapats för att understödja distansundervisning men har blivit ett vanligt sätt att samla en mängd resurser för lärande och planering, uppföljning och administration av lärande (Solomon Arulraj D.2013) <ref name="Solo"/>. Men kan vara allting från enkla dvd baserade system till avancerade system som hanterar hela läroprocessen. Idag är tanken med ett LMS ofta att det ska underlätta administrationen. Den första LMSen som togs fram på 1920 talet var en mekanisk variant på quiz verktyg(Solomon Arulraj D.2013) <ref name="Solo"/>.. Funktioner såsom distribution av dokument, inlämningsuppgifter, olika former av kommunikationsytor (mail, PIM, videokonferenser), quizar (automatiskt rättade prov), länkar till digitala resurser som skolor prenumererar på, inrapportering av närvaro, skriftliga omdömen mm. |
Vid sidan om lärplattformar finns även portallösningar som möjliggör gemensam inloggning till flera IT-system men en LMS ska inte sammanblandas med sådana även om genvägar till andra system kan förekomma i lärplattformar (t ex Schema-länken till Webbviewer som finns i flera lärplattformar). | Vid sidan om lärplattformar finns även portallösningar som möjliggör gemensam inloggning till flera IT-system men en LMS ska inte sammanblandas med sådana även om genvägar till andra system kan förekomma i lärplattformar (t ex Schema-länken till Webbviewer som finns i flera lärplattformar). | ||
Versionen från 24 november 2015 kl. 10.08
På svenska kallas ett Learning Management System för lärplattform eller utbildningsplattform. Historiskt har dessa ofta skapats för att understödja distansundervisning men har blivit ett vanligt sätt att samla en mängd resurser för lärande och planering, uppföljning och administration av lärande (Solomon Arulraj D.2013) [1]. Men kan vara allting från enkla dvd baserade system till avancerade system som hanterar hela läroprocessen. Idag är tanken med ett LMS ofta att det ska underlätta administrationen. Den första LMSen som togs fram på 1920 talet var en mekanisk variant på quiz verktyg(Solomon Arulraj D.2013) [1].. Funktioner såsom distribution av dokument, inlämningsuppgifter, olika former av kommunikationsytor (mail, PIM, videokonferenser), quizar (automatiskt rättade prov), länkar till digitala resurser som skolor prenumererar på, inrapportering av närvaro, skriftliga omdömen mm.
Vid sidan om lärplattformar finns även portallösningar som möjliggör gemensam inloggning till flera IT-system men en LMS ska inte sammanblandas med sådana även om genvägar till andra system kan förekomma i lärplattformar (t ex Schema-länken till Webbviewer som finns i flera lärplattformar).
Resultat av lärplattformar är vanligen mindre pappersanvändning, underlättande av kommunikation mellan lärare och mellan lärare och elever genom chatt-funktionalitet, diskussionsforum och kursorienterade mail-system som samlar korrespondens inom ramen för en viss aktivitet (innan lärplattformarna introducerades skedde all sådan kommunikation via mail).
Betygsmatriser är vanligt förekommande i LMS-sammanhang, trots dessas omdebatterade psykosociala effekter (stress) liksom olika former av statistikverktyg för att överblicka elevers inlämnade material.
Det är också vanligt att skolor utför kvalitetskontroller inom ramen för LMS genom kursutvärderingsformulär.
Kalenderfunktioner fungerar ibland i kombination med tidsstyrd publicering av kursmaterial och prov/formulär.
På den svenska marknaden finns både LMS-system baserade på öppenkällkod (såsom Moodle) och kommersiella system (PintPong, Fronter, Schoolsoft m fl)
Det är en fördel både för lärare och elever om man undviker att det finns flera samtidiga LMS men uppstår ändå sådana situationer (såsom den i fallet Göteborgs Stads kommunala gymnasier samtidiga användningen av PingPong-applikationen Hjärntorget och Google Apps For Education) kan situationen förenklas av att man skapar och använder verktyg och metoder som är flyttbara mellan plattformarna (såsom export av pdf- eller word-filer från Google Dokument-appen i syfte att lämnas in i Hjärntorget-aktiviteter med uppgiftinlämningsfunktion). Författarna av rapporten "A Critical Understanding of Learning Management System"[1] förordar open source plattformar såsom Moodle av två skäl: Först och främst för att de kan köras med begränsade resurser och support och bidra till att minska digitala klyftan på global basis, men även med anledning av att dessa plattformar har en stor mängd användare som deltar i livliga diskussionsgrupper som kan utgöra en rik resurs för både lärare och elever.
