IKT termer - Användarbidrag [sv]

CSCL-script

2015-11-23T22:23:27Z

Daniel Viklund:

Konceptet CSCL-script är centralt för att lärare ska kunna styra en aktivitet genom design.
Eftersom det inte är givet att kollaborationen blir effektiv bara för att man placerar deltagare i en gemensam miljö (och detta är mer komplicerat i online-miljöer) behöver man strategier för hur kollaborationen ska fungera effektivt. CSCL-skript har som funktion att de specificerar roller och avgör i vilken ordning olika aktiviteter ska ske inom ramen för en lärandesituation. Teorin bakom CSCL-skript går i korthet ut på att man tänker sig att det inom en deltagare (i minnet) finns en förmåga (i form av ett biologiskt konstituerat skript) till kollaboration som kan stärkas genom applicerandet av ett yttre CSCL-skript (lärarens planering av hur kollaborationen ska underlättas) som kompenserar för brister i denna förmåga. Metoden går vidare ut på att CSCL-skripten tonas ut i takt med att förmågan till kollaboration stärks hos deltagarna.<ref name="Bala"/>

Ett exempel på detta är Google Classroom, som genom sin funktionalitet att ta över hanteringen av delningsinställningarna hos Google-dokument (som fungerar som inlämningsuppgifter mellan lärare och elever) kraftigt förenklar kommunikationen mellan eleverna och läraren. Efter hand när läraren märker att eleverna lärt sig hantera grundläggande funktioner i miljön kan denna funktion ersättas av manuell delning av filer mellan lärare och elever och mellan elever (genom peer-to-peer assessment). Till en början möjliggör Classroom-appen alltså en förenklad ingång till ett kollaborativt arbetssätt men i takt med att läraren bedömer att gruppen klarar av att ge varandra feedback i det forum som Classroom utgör (ett reglerat socialt medium som har stora likheter med Google+) kan läraren välja att låta aktivitetens deltagare kliva ut ur Classroom-appen och låta deltagarna sköta både skapandet av dokument och delningen av dessa på egen hand (som i Google Drives tidiga skede innan Classroom lanserades då detta var det enda sättet att dela filer).

Ju mer självreglerande den kollaborativa lärandeprocessen är desto mindre reglerande ska skriptet vara. Ett sätt att tona ut externa skript samtidigt som man underlättar för deltagare att internalisera dem är att göra deltagarna ansvariga för upprätthållandet av de instruktioner som de externa skripten innehöll (och som var tillgängliga fram tills dess att läraren bedömde att eleverna började behärska metoden för en given aktivitet även utan instruktioner).

Pre-flight-checklist är en metod för att göra just detta och för att ta ett ytterligare exempel från Google Apps For Education kan metoden till exempel vara att en elev överför ägandeskapet av ett dokument till en annan elev i syfte att hen kontrollerar att de kriterier som är uppställda av läraren är uppfyllda innan inlämning sker till läraren. Eleverna är på detta sätt varandras filter innan inlämning av uppgifter.

Samtidigt som denna metod leder till att mer kompletta uppgifter lämnas in till läraren får deltagare i rollen som pre-flight-kontrollanter chansen att reflektera över aspekter av den uppgift som de är i färd med att genomföra genom den kontroll av andras inlämningar som de utför. Förutom att detta underlättar metakognition i relation till det egna arbetet i ljuset av andra deltagares arbeten hos eleverna blir det samtidigt uppenbart för läraren vilka elever som både klarar av att utföra uppgiften enligt instruktionen och bedöma i vilken grad andra elever också lyckats med detta.

<ref name="Bala">Balacheff, N., Ludvigsen, S., De Jong, T., Lazonder, A., Barnes, S., & Montandon, L. (2009). Technology-enhanced learning. Berlin: Springer.</ref>

CSCL-script

2015-11-23T22:14:58Z

Daniel Viklund:

Konceptet CSCL-script är centralt för att lärare ska kunna styra en aktivitet genom design.
Eftersom det inte är givet att kollaborationen blir effektiv bara för att man placerar deltagare i en gemensam miljö (och detta är mer komplicerat i online-miljöer) behöver man strategier för hur kollaborationen ska fungera effektivt. CSCL-skript har som funktion att de specificerar roller och avgör i vilken ordning olika aktiviteter ska ske inom ramen för en lärandesituation. Teorin bakom CSCL-skript går i korthet ut på att man tänker sig att det inom en deltagare (i minnet) finns en förmåga (i form av ett biologiskt konstituerat skript) till kollaboration som kan stärkas genom applicerandet av ett yttre CSCL-skript (lärarens planering av hur kollaborationen ska underlättas) som kompenserar för brister i denna förmåga. Metoden går vidare ut på att CSCL-skripten tonas ut i takt med att förmågan till kollaboration stärks hos deltagarna.<ref name="Bala"/>

Ett exempel på detta är Google Classroom, som genom sin funktionalitet att ta över hanteringen av delningsinställningarna hos Google-dokument (som fungerar som inlämningsuppgifter mellan lärare och elever) kraftigt förenklar kommunikationen mellan eleverna och läraren men efter hand kan denna funktion ersättas av manuell delning av filer mellan lärare och elever och mellan elever (genom peer-to-peer assessment). Till en början möjliggör Classroom-appen alltså en förenklad ingång till ett kollaborativt arbetssätt men i takt med att läraren bedömer att gruppen klarar av att ge varandra feedback i det forum som Classroom utgör (ett reglerat socialt medium som har stora likheter med Google+) kan läraren välja att låta aktivitetens deltagare kliva ur Classroom-appen och låta deltagare sköta både skapandet av dokument och delningen av dessa på egen hand (som i Google Drives tidiga skede innan Classroom lanserades då detta var det enda sättet att dela filer).

Ju mer självreglerande den kollaborativa lärandeprocessen är destå mindre reglerande ska skriptet vara (sid 174, Cohen 1994). Ett sätt att tona ut externa skript samtidigt som man underlättar för deltagare att internalisera dem är att göra några deltagare ansvariga för upprätthållandet av de instruktioner som de externa skripten innehöll när de tagits bort gentemot övriga deltagare. Pre-flight-checklist är en metod för att göra just detta och för att ta ett ytterligare exempel från Google Apps For Education kan metoden vara att en elev överför ägandeskapet av ett dokument till en annan elev i syfte att hen kontrollerar att de kriterier som är uppställda av läraren är uppfyllda innan inlämning sker till läraren. Samtidigt som denna metod leder till att mer kompletta uppgifter lämnas in till läraren får deltagare i rollen som pre-flight-kontrollanter reflektera ett varv extra över den uppgift som de är i färd med att genomföra tillsammans med övriga deltagare och kontrollen av andras inlämningar underlättar metakognition i relation till det egna arbetet i ljuset av andra deltagares arbetem.

<ref name="Bala">Balacheff, N., Ludvigsen, S., De Jong, T., Lazonder, A., Barnes, S., & Montandon, L. (2009). Technology-enhanced learning. Berlin: Springer.</ref>

Learning Management System (LMS)

2015-11-23T21:46:31Z

Daniel Viklund:

På svenska kallas ett Learning Management System för lärplattform eller utbildningsplattform. Historiskt har dessa ofta skapats för att understödja distansundervisning men har blivit ett vanligt sätt att samla en mängd resurser för lärande och planering, uppföljning och administration av lärande (Solomon Arulraj D.2013) <ref name="Solo"/>. Funktioner såsom distribution av dokument, inlämningsuppgifter, olika former av kommunikationsytor (mail, PIM, videokonferenser), quizar (automatiskt rättade prov), länkar till digitala resurser som skolor prenumererar på, inrapportering av närvaro, skriftliga omdömen mm.

Vid sidan om lärplattformar finns även portallösningar som möjliggör gemensam inloggning till flera IT-system men en LMS ska inte sammanblandas med sådana även om genvägar till andra system kan förekomma i lärplattformar (t ex Schema-länken till Webbviewer som finns i flera lärplattformar).

Resultat av lärplattformar är vanligen mindre pappersanvändning, underlättande av kommunikation mellan lärare och mellan lärare och elever genom chatt-funktionalitet, diskussionsforum och kursorienterade mail-system som samlar korrespondens inom ramen för en viss aktivitet (innan lärplattformarna introducerades skedde all sådan kommunikation via mail).

Betygsmatriser är vanligt förekommande i LMS-sammanhang, trots dessas omdebatterade psykosociala effekter (stress) liksom olika former av statistikverktyg för att överblicka elevers inlämnade material.

Det är också vanligt att skolor utför kvalitetskontroller inom ramen för LMS genom kursutvärderingsformulär.

Kalenderfunktioner fungerar ibland i kombination med tidsstyrd publicering av kursmaterial och prov/formulär.

På den svenska marknaden finns både LMS-system baserade på öppenkällkod (såsom Moodle) och kommersiella system (PintPong, Fronter, Schoolsoft m fl)

Det är en fördel både för lärare och elever om man undviker att det finns flera samtidiga LMS men uppstår ändå sådana situationer (såsom den i fallet Göteborgs Stads kommunala gymnasier samtidiga användningen av PingPong-applikationen Hjärntorget och Google Apps For Education) kan situationen förenklas av att man skapar och använder verktyg och metoder som är flyttbara mellan plattformarna (såsom export av pdf- eller word-filer från Google Dokument-appen i syfte att lämnas in i Hjärntorget-aktiviteter med uppgiftinlämningsfunktion).
Författarna av rapporten "A Critical Understanding of Learning Management System"<ref name="Solo"/> förordar open source plattformar såsom Moodle av två skäl: Först och främst för att de kan köras med begränsade resurser och support och bidra till att minska digitala klyftan på global basis, men även med anledning av att dessa plattformar har en stor mängd användare som deltar i livliga diskussionsgrupper som kan utgöra en rik resurs för både lärare och elever.

<references>

<ref name="Solo">Solomon Arulraj D.(2013). A Critical Understanding of Learning Management System webresurs tillgänglig på [https://www.academia.edu/3382729/A_Critical_Understanding_of_Learning_Management_System_-_2013]</ref>
</references>

Learning Management System (LMS)

2015-11-23T21:44:42Z

Daniel Viklund:

På svenska kallas ett Learning Management System för lärplattform eller utbildningsplattform. Historiskt har dessa ofta skapats för att understödja distansundervisning men har blivit ett vanligt sätt att samla en mängd resurser för lärande och planering, uppföljning och administration av lärande (Solomon Arulraj D.2013) <ref name="Solo"/>. Funktioner såsom distribution av dokument, inlämningsuppgifter, olika former av kommunikationsytor (mail, PIM, videokonferenser), quizar (automatiskt rättade prov), länkar till digitala resurser som skolor prenumererar på, inrapportering av närvaro, skriftliga omdömen mm.

Vid sidan om lärplattformar finns även portallösningar som möjliggör gemensam inloggning till flera IT-system men en LMS ska inte sammanblandas med sådana även om genvägar till andra system kan förekomma i lärplattformar (t ex Schema-länken till Webbviewer som finns i flera lärplattformar).

Resultat av lärplattformar är vanligen mindre pappersanvändning, underlättande av kommunikation mellan lärare och mellan lärare och elever genom chatt-funktionalitet, diskussionsforum och kursorienterade mail-system som samlar korrespondens inom ramen för en viss aktivitet (innan lärplattformarna introducerades skedde all sådan kommunikation via mail).

Betygsmatriser är vanligt förekommande i LMS-sammanhang, trots dessas omdebatterade psykosociala effekter (stress) liksom olika former av statistikverktyg för att överblicka elevers inlämnade material.

Det är också vanligt att skolor utför kvalitetskontroller inom ramen för LMS genom kursutvärderingsformulär.

Kalenderfunktioner fungerar ibland i kombination med tidsstyrd publicering av kursmaterial och prov/formulär.

På den svenska marknaden finns både LMS-system baserade på öppenkällkod (såsom Moodle) och kommersiella system (PintPong, Fronter, Schoolsoft m fl)

Det är en fördel både för lärare och elever om man undviker att det finns flera samtidiga LMS men uppstår ändå sådana situationer (såsom den i fallet Göteborgs Stads kommunala gymnasier samtidiga användningen av PingPong-applikationen Hjärntorget och Google Apps For Education) kan situationen förenklas av att man skapar och använder verktyg och metoder som är flyttbara mellan plattformarna (såsom export av pdf- eller word-filer från Google Dokument-appen i syfte att lämnas in i Hjärntorget-aktiviteter med uppgiftinlämningsfunktion).
Författarna av rapporten "A Critical Understanding of Learning Management System"<ref name="Solo"/> förordar open source platformer såsom Moodle av två skäl: Först och främst för att de kan köras med begränsade resurser och support och bidra till att minska digitala klyftan på global basis, men även med anledning av att dessa platformar har en stor mängd användare som deltar i livliga diskussionsgrupper som kan utgöra en rik resurs för både lärare och elever.

<references>

<ref name="Solo">Solomon Arulraj D.(2013). A Critical Understanding of Learning Management System webresurs tillgänglig på [https://www.academia.edu/3382729/A_Critical_Understanding_of_Learning_Management_System_-_2013]</ref>
</references>

Learning Management System (LMS)

2015-11-23T21:43:31Z

Daniel Viklund:

På svenska kallas ett Learning Management System för lärplattform eller utbildningsplattform. Historiskt har dessa ofta skapats för att understödja distansundervisning men har blivit ett vanligt sätt att samla en mängd resurser för lärande och planering, uppföljning och administration av lärande (Solomon Arulraj D.2013) <ref name="Solo"/>. Funktioner såsom distribution av dokument, inlämningsuppgifter, olika former av kommunikationsytor (mail, PIM, videokonferenser), quizar (automatiskt rättade prov), länkar till digitala resurser som skolor prenumererar på, inrapportering av närvaro, skriftliga omdömen mm.

Vid sidan om lärplattformar finns även portallösningar som möjliggör gemensam inloggning till flera IT-system men en LMS ska inte sammanblandas med sådana även om genvägar till andra system kan förekomma i lärplattformar (t ex Schema-länken till Webbviewer som finns i flera lärplattformar).

Resultat av lärplattformar är vanligen mindre pappersanvändning, underlättande av kommunikation mellan lärare och mellan lärare och elever genom chatt-funktionalitet, diskussionsforum och kursorienterade mail-system som samlar korrespondens inom ramen för en viss aktivitet (innan lärplattformarna introducerades skedde all sådan kommunikation via mail).

Betygsmatriser är vanligt förekommande i LMS-sammanhang, trots dessas omdebatterade psykosociala effekter (stress) liksom olika former av statistikverktyg för att överblicka elevers inlämnade material.

Det är också vanligt att skolor utför kvalitetskontroller inom ramen för LMS genom kursutvärderingsformulär.

Kalenderfunktioner fungerar ibland i kombination med tidsstyrd publicering av kursmaterial och prov/formulär.

På den svenska marknaden finns både LMS-system baserade på öppenkällkod (såsom Moodle) och kommersiella system (PintPong, Fronter, Schoolsoft m fl)

Det är en fördel både för lärare och elever om man undviker att det finns flera samtidiga LMS men uppstår ändå sådana situationer (såsom den i fallet Göteborgs Stads kommunala gymnasier samtidiga användningen av PingPong-applikationen Hjärntorget och Google Apps For Education) kan situationen förenklas av att man skapar och använder verktyg och metoder som är flyttbara mellan plattformarna (såsom export av pdf- eller word-filer från Google Dokument-appen i syfte att lämnas in i Hjärntorget-aktiviteter med uppgiftinlämningsfunktion).
Författarna av rapporten "A Critical Understanding of Learning Management System"<ref name="Solo"> förordar open source platformer såsom Moodle av två skäl: Först och främst för att de kan köras med begränsade resurser och support och bidra till att minska digitala klyftan på global basis, men även med anledning av att dessa platformar har en stor mängd användare som deltar i livliga diskussionsgrupper som kan utgöra en rik resurs för både lärare och elever.

<references>

<ref name="Solo">Solomon Arulraj D.(2013). A Critical Understanding of Learning Management System webresurs tillgänglig på [https://www.academia.edu/3382729/A_Critical_Understanding_of_Learning_Management_System_-_2013]</ref>
</references>

Learning Management System (LMS)

2015-11-23T20:14:51Z

Daniel Viklund:

CSCL-script

2015-11-23T20:09:57Z

Daniel Viklund:

Konceptet CSCL-script är centralt för att lärare ska kunna styra en aktivitet genom design.
Eftersom det inte är givet att kollaborationen blir effektiv bara för att man placerar deltagare i en gemensam miljö (och detta är mer komplicerat i online-miljöer) behöver man strategier för hur kollaborationen ska fungera effektivt. CSCL-skript har som funktion att de specificerar roller och avgör i vilken ordning olika aktiviteter ska ske inom ramen för en lärandesituation. Teorin bakom CSCL-skript går i korthet ut på att man tänker sig att det inom en deltagare (i minnet) finns en förmåga (i form av ett biologiskt konstituerat skript) till kollaboration som kan stärkas genom applicerandet av ett yttre CSCL-skript som kompenserar för brister i denna förmåga. Metoden går vidare ut på att CSCL-skripten tonas ut i takt med att förmågan till kollaboration stärks hos deltagarna.<ref name="Bala"/> Ett exempel på detta är Google Classroom, som genom sin funktionalitet att ta över hanteringen av delningsinställningarna hos Google-dokument som fungerar som inlämningsuppgifter mellan lärare och elever efter hand kan ersättas av manuell delning av filer mellan lärare och elever, och mellan elever (genom peer-to-peer assessment). Till en början möjliggör Classroom-appen en förenklad ingång till ett kollaborativt arbetssätt men i takt med att läraren bedömer att gruppen klarar av att ge varandra feedback i det forum som Classroom utgör (ett reglerat socialt medium som har stora likheter med Google+) kan läraren välja att låta aktivitetens deltagare kliva ur Classroom-appen och låta deltagare sköta både skapandet av dokument och delningen av dessa på egen hand (som i Google Drives tidiga skede innan Classroom lanserades var det enda sättet att dela filer). Ju mer självreglerande den kollaborativa lärandeprocessen destå mindre reglerande ska skriptet vara (sid 174, Cohen 1994). Ett sätt att tona ut externa skript samtidigt som man underlättar för deltagare att internalisera dem är att göra några deltagare ansvariga för upprätthållandet av de instruktioner som de externa skripten innehöll när de tagits bort gentemot övriga deltagare. Pre-flight-controll är en metod för att göra detta där man i Google Drive överför ägandeskapet av ett dokument till en annan deltagare i syfte att hen kontrollerar att kriterier uppställda av läraren är uppfyllda innan inlämning till läraren. Samtidigt som denna metod leder till att mer kompletta uppgifter lämnas in till läraren får deltagare i rollen som pre-flight-kontrollanter reflektera ett varv extra över den uppgift som de är i färd med att genomföra tillsammans med övriga deltagare och kontrollen av andras inlämningar underlättar metakognition i relation till det egna arbetet i ljuset av andra deltagares.

<ref name="Bala">Balacheff, N., Ludvigsen, S., De Jong, T., Lazonder, A., Barnes, S., & Montandon, L. (2009). Technology-enhanced learning. Berlin: Springer.</ref>

Learning environment

2015-11-23T20:02:46Z

Daniel Viklund:

Learning Environment (LE) hänvisar till de olika fysiska och virtuella platser, kontexter och kulturer där individen lär sig. Ser man på skolan är det oftast klassrummet som avses som den naturliga LE. Men i en digital värld så sker lärandet inte bara i klassrummet utan även i tex ett [[Learning Management System (LMS) ]]. Många av artiklarna i Balacheff et al. (2009)<ref name="Bala"/> utgår från att de har beskrivet en LE som är ett interaktivt spel, en digital berättelse, webbplats som eleverna ska jobba emot dvs en relativt begränsad LE. Det är lätt att förstå att de valt detta angreppsätt, då det kan vara svårt att forska på ett LE om den inte är begränsad. De tre stora perspektiven i inlärningsteorier är behaviorism, kognitivism och konstruktivism och dessa används i skapandet av LE. Dessa teorier utvecklades i en tid när lärande inte påverkades genom teknik. Balacheff et al. (2009) <ref name="Bala"/> bygger enligt vår uppfattning på ett mer konstruktivistiskt perspektiv, visst tar de in det socialkonstruktivistiska perspektivet, men eftersom interaktion sker inom en mycket begränsad grupp och i en miljö som inte tillåter en fullt utvecklad interaktion, så det är svårt att nå det socialkonstruktivistiska perspektivets intentioner.

Bottino et al. (2009) <ref name="Bottino"/> visar på vilka delar som är viktiga i en LE genom att beskriva tre dimensioner
”It individuates three main dimensions to be analysed when considering a learning environment where an ICT-based tool is integrated:
1. A set of features/characteristics of the considered ICT-based tool.
2. An educational goal.
3. The modalities of use of the tool in the teaching and learning activity enacted to reach such goal.” Sid 78

En digital LE bygger på tre delar; de som lär kan interagera med innehållet som ska läras, interagera med personer att diskutera med och själva miljön i vilken de kan interagera med varandra och innehållet. För att nå en god LE måste dessa delar fungera. Oftast är det läraren som bestämmer hur LE ska designas men detta kan påverkas av en mängd olika faktorer som i sin tur påverkar LE. De är kanske tvungna att använda ett visst LMS, regler som förbjuder dem att använda en viss teknik, osv. I forskningssammanhang är det forskaren som beskriver LE och läraren som får acceptera de begränsningar som har satts.

Den visuella interaktionen i ett LE beskrivs av Demetriadis and Cadoz (2005)<ref name="Deme"/> genom att man kan: se, ge respons, ändra, konstruera och uppleva. Det visar på att interaktionen kan vara på flera olika nivåer. Det blir designern som väljer ut hur detta ska ske.

<references>
<ref name="Bottino"> Bottino, R. M., Artigue, M. and Noss, R. (2009). Building European Collaboration in Technology-Enhanced Learning in Mathematics i Balacheff, N., Ludvigsen, S., De Jong, T., Lazonder, A., Barnes, S., & Montandon, L. (Red.). Technology-enhanced learning. Berlin: Springer.</ref>
<ref name="Bala">Balacheff, N., Ludvigsen, S., De Jong, T., Lazonder, A., Barnes, S., & Montandon, L. (2009). Technology-enhanced learning. Berlin: Springer.</ref>
<ref name="Deme">Demetriadis, S., & Cadoz, C. (2005). A conceptual framework for the integrative design of adaptable representations for learning. In A. Me ́ndez-Vilas, B. Gonza ́lez-Pereira, J. Mesa Gonza ́lez & J. A. Mesa Gonza ́lez (Eds.), Recent research developments in learning technolo- gies (pp. 1250–1255). Badajoz: Formatex. </ref>
</references>

Technology-Enhanced Learning (TEL)

2015-11-23T19:48:55Z

Daniel Viklund:

Technology Enhanced Learning (TEL) syftar till att skapa miljöer där interaktion mellan deltagare optimeras och därmed också lärandet (Balacheff et al., 2009) <ref name="Bala" />. Personer som är engagerade i en TEL-miljö kan interagera med innehållet, övriga deltagare och själva miljön. För att lärandemiljön ska fungera effektivt behöver alla tre aspekterna av interaktion underlättas. TEL-miljöer utvecklade i olika sammanhang använder olika teknologier men fokuserar på mångfald, anpassningsbarhet, och externalisering av mentala processer. Detta ställer högra krav på att deltagare ska kunna tillgodogöra sig kunskap som externaliserats in i TEL-miljön i form av digitala representationer som presenteras av de som designat den.

TEL kan sägas bestå av fem fält; design (utforskar nya förutsättningar för lärande), teknikens möjligheter, kognition (vad individer kan lära sig under olika förutsättningar i olika sammanhang), sociokulturella aspekter (meningsskapande, deltagande och förändringar i arbetssättet hos skolor, universitet, arbetsplatser samt inom informellt lärande) och det epistemologiska (med fokus på hur specifika egenskaper hos olika (kunskaps)domäner påverkar och begränsar designen och användandet av teknologier beroende av huruvida innehållet i en given domän kan medieras genom den tillgängliga teknologin). En viktig aspekt av TEL-forskning är kartläggning och beforskande av processer i TEL-miljöer. Insamlande av data som beskriver hur interaktionen gått till och analys av denna stödjer framtida anpassning och möjliggör utveckling av miljöerna.

De skilda fält som TEL består av gör att forskningen inom området har en multidisciplinär karaktär med integrerade metoder från olika forskningsfält.

Det förekommer en mängd kunskapsdomäner inom TEL-området såsom; [[Computer Supported Collaborative Learning (CSCL]], [[Inquiry learning]], sociokulturella dimensioner av TEL-miljöer, narrativa lärandemiljöer (NLE), instruktionell design, komponentbaserad design, lärande objekt. artificiell intelligens inom utbildning, lärande med multimedia, spelbaserat lärande, mobilt lärande, arbetsplats-lärande, medicinsk TEL (med fokus på tre nyckelfunktioner; färdighetstransfer, autenticiteten hos simuleringar och feedback) m fl.

Technology-Enhanced Learning (TEL)

2015-11-23T19:47:18Z

Daniel Viklund:

Technology Enhanced Learning (TEL) syftar till att skapa miljöer där interaktion mellan deltagare optimeras och därmed också lärandet. Personer som är engagerade i en TEL-miljö kan interagera med innehållet, övriga deltagare och själva miljön. För att lärandemiljön ska fungera effektivt behöver alla tre aspekterna av interaktion underlättas. TEL-miljöer utvecklade i olika sammanhang använder olika teknologier men fokuserar på mångfald, anpassningsbarhet, och externalisering av mentala processer. Detta ställer högra krav på att deltagare ska kunna tillgodogöra sig kunskap som externaliserats in i TEL-miljön i form av digitala representationer som presenteras av de som designat den.

TEL kan sägas bestå av fem fält; design (utforskar nya förutsättningar för lärande), teknikens möjligheter, kognition (vad individer kan lära sig under olika förutsättningar i olika sammanhang), sociokulturella aspekter (meningsskapande, deltagande och förändringar i arbetssättet hos skolor, universitet, arbetsplatser samt inom informellt lärande) och det epistemologiska (med fokus på hur specifika egenskaper hos olika (kunskaps)domäner påverkar och begränsar designen och användandet av teknologier beroende av huruvida innehållet i en given domän kan medieras genom den tillgängliga teknologin). En viktig aspekt av TEL-forskning är kartläggning och beforskande av processer i TEL-miljöer. Insamlande av data som beskriver hur interaktionen gått till och analys av denna stödjer framtida anpassning och möjliggör utveckling av miljöerna.

De skilda fält som TEL består av gör att forskningen inom området har en multidisciplinär karaktär med integrerade metoder från olika forskningsfält.

Det förekommer en mängd kunskapsdomäner inom TEL-området såsom; [[Computer Supported Collaborative Learning (CSCL]], inquiry-learning, sociokulturella dimensioner av TEL-miljöer, narrativa lärandemiljöer (NLE), instruktionell design, komponentbaserad design, lärande objekt. artificiell intelligens inom utbildning, lärande med multimedia, spelbaserat lärande, mobilt lärande, arbetsplats-lärande, medicinsk TEL (med fokus på tre nyckelfunktioner; färdighetstransfer, autenticiteten hos simuleringar och feedback) m fl.

Technology-Enhanced Learning (TEL)

2015-11-23T19:45:49Z

Daniel Viklund:

Technology Enhanced Learning (TEL) syftar till att skapa miljöer där interaktion mellan deltagare optimeras och därmed också lärandet. Personer som är engagerade i en TEL-miljö kan interagera med innehållet, övriga deltagare och själva miljön. För att lärandemiljön ska fungera effektivt behöver alla tre aspekterna av interaktion underlättas. TEL-miljöer utvecklade i olika sammanhang använder olika teknologier men fokuserar på mångfald, anpassningsbarhet, och externalisering av mentala processer. Detta ställer högra krav på att deltagare ska kunna tillgodogöra sig kunskap som externaliserats in i TEL-miljön i form av digitala representationer som presenteras av de som designat den.

TEL kan sägas bestå av fem fält; design (utforskar nya förutsättningar för lärande), teknikens möjligheter, kognition (vad individer kan lära sig under olika förutsättningar i olika sammanhang), sociokulturella aspekter (meningsskapande, deltagande och förändringar i arbetssättet hos skolor, universitet, arbetsplatser samt inom informellt lärande) och det epistemologiska (med fokus på hur specifika egenskaper hos olika (kunskaps)domäner påverkar och begränsar designen och användandet av teknologier beroende av huruvida innehållet i en given domän kan medieras genom den tillgängliga teknologin). En viktig aspekt av TEL-forskning är kartläggning och beforskande av processer i TEL-miljöer. Insamlande av data som beskriver hur interaktionen gått till och analys av denna stödjer framtida anpassning och möjliggör utveckling av miljöerna.

De skilda fält som TEL består av gör att forskningen inom området har en multidisciplinär karaktär med integrerade metoder från olika forskningsfält.

Det förekommer en mängd kunskapsdomäner inom TEL-området såsom; CSCL, inquiry-learning, sociokulturella dimensioner av TEL-miljöer, narrativa lärandemiljöer (NLE), instruktionell design, komponentbaserad design, lärande objekt. artificiell intelligens inom utbildning, lärande med multimedia, spelbaserat lärande, mobilt lärande, arbetsplats-lärande, medicinsk TEL (med fokus på tre nyckelfunktioner; färdighetstransfer, autenticiteten hos simuleringar och feedback) m fl.

Learning Management System (LMS)

2015-11-20T01:18:04Z

Daniel Viklund: Skapade sidan med 'På svenska kallas ett Learning Management System för lärplattform eller utbildningsplattform. Historiskt har dessa ofta skapats för att understödja distansundervisning me...'

Technology-Enhanced Learning (TEL)

2015-11-20T00:33:50Z

Daniel Viklund: Skapade sidan med 'Technology Enhanced Learning (TEL) syftar till att skapa miljöer där interaktion mellan deltagare optimeras och därmed också lärandet. Personer som är engagerade i en TE...'

Technology Enhanced Learning (TEL) syftar till att skapa miljöer där interaktion mellan deltagare optimeras och därmed också lärandet. Personer som är engagerade i en TEL-miljö kan interagera med innehållet, övriga deltagare och själva miljön. För att lärandemiljön ska fungera effektivt behöver alla tre aspekterna av interaktion underlättas. TEL-miljöer utvecklade i olika sammanhang använder olika teknologier men fokuserar på mångfald, anpassningsbarhet, och externalisering av mentala processer. Detta ställer högra krav på att deltagare ska kunna tillgodogöra sig kunskap som externaliserats in i TEL-miljön i form av digitala representationer som presenteras av de som designat den.

TEL kan sägas bestå av fem fält; design (utforskar nya förutsättningar för lärande), teknikens möjligheter, kognition (vad individer kan lära sig under olika förutsättningar i olika sammanhang), sociokulturella aspekter (meningsskapande, deltagande och förändringar i arbetssättet hos skolor, universitet, arbetsplatser samt inom informellt lärande) och det epistemologiska (med fokus på hur specifika egenskaper hos olika (kunskaps)domäner påverkar och begränsar designen och användandet av teknologier beroende av huruvida innehållet i en given domän kan medieras genom den tillgängliga teknologin). En viktig aspekt av TEL-forskning är kartläggning och beforskande av processer i TEL-miljöer. Insamlande av data som beskriver hur interaktionen gått till och analys av denna stödjer framtida anpassning och möjliggör utveckling av miljöerna.

De skilda fält som TEL består av gör att forskningen inom området har en multidisciplinär karaktär med integrerade metoder från olika forskningsfält.

Det förekommer en mängd kunskapsdomäner inom TEL-området såsom; CSCL, inquiry-learning, sociokulturella dimensioner av TEL-miljöer, narrativa lärandemiljöer (NLE), instruktionell design, komponentbaserad design, lärande objekt. artificiell intelligens inom utbildning, lärande med multimedia, spelbaserat lärande, mobilt lärande, arbetsplats-lärande, medicinsk TEL (med fokus på tre nyckelfunktioner; färdighetstransfer, autenticiteten hos simuleringar och feedback) m fl.

CSCL-script

2015-11-19T23:52:12Z

Daniel Viklund:

Konceptet CSCL-script är centralt för att lärare ska kunna styra en aktivitet genom design.
Eftersom det inte är givet att kollaborationen blir effektiv bara för att man placerar deltagare i en gemensam miljö (och detta är mer komplicerat i online-miljöer) behöver man strategier för hur kollaborationen ska fungera effektivt. CSCL-skript har som funktion att de specificerar roller och avgör i vilken ordning olika aktiviteter ska ske inom ramen för en lärandesituation. Teorin bakom CSCL-skript går i korthet ut på att man tänker sig att det inom en deltagare (i minnet) finns en förmåga (i form av ett biologiskt konstituerat skript) till kollaboration som kan stärkas genom applicerandet av ett yttre CSCL-skript som kompenserar för brister i denna förmåga. Metoden går vidare ut på att CSCL-skripten tonas ut i takt med att förmågan till kollaboration stärks hos deltagarna. Ett exempel på detta är Google Classroom, som genom sin funktionalitet att ta över hanteringen av delningsinställningarna hos Google-dokument som fungerar som inlämningsuppgifter mellan lärare och elever efter hand kan ersättas av manuell delning av filer mellan lärare och elever, och mellan elever (genom peer-to-peer assessment). Till en början möjliggör Classroom-appen en förenklad ingång till ett kollaborativt arbetssätt men i takt med att läraren bedömer att gruppen klarar av att ge varandra feedback i det forum som Classroom utgör (ett reglerat socialt medium som har stora likheter med Google+) kan läraren välja att låta aktivitetens deltagare kliva ur Classroom-appen och låta deltagare sköta både skapandet av dokument och delningen av dessa på egen hand (som i Google Drives tidiga skede innan Classroom lanserades var det enda sättet att dela filer). Ju mer självreglerande den kollaborativa lärandeprocessen destå mindre reglerande ska skriptet vara (sid 174, Cohen 1994). Ett sätt att tona ut externa skript samtidigt som man underlättar för deltagare att internalisera dem är att göra några deltagare ansvariga för upprätthållandet av de instruktioner som de externa skripten innehöll när de tagits bort gentemot övriga deltagare. Pre-flight-controll är en metod för att göra detta där man i Google Drive överför ägandeskapet av ett dokument till en annan deltagare i syfte att hen kontrollerar att kriterier uppställda av läraren är uppfyllda innan inlämning till läraren. Samtidigt som denna metod leder till att mer kompletta uppgifter lämnas in till läraren får deltagare i rollen som pre-flight-kontrollanter reflektera ett varv extra över den uppgift som de är i färd med att genomföra tillsammans med övriga deltagare och kontrollen av andras inlämningar underlättar metakognition i relation till det egna arbetet i ljuset av andra deltagares.

CSCL-script

2015-11-19T23:47:33Z

Daniel Viklund: Skapade sidan med 'Konceptet CSCL-script är centralt för att lärare ska kunna styra en aktivitet genom design. Eftersom det inte är givet att kollaborationen blir effektiv bara för att man...'

Konceptet CSCL-script är centralt för att lärare ska kunna styra en aktivitet genom design.
Eftersom det inte är givet att kollaborationen blir effektiv bara för att man placerar deltagare i en gemensam miljö (och detta är mer komplicerat i online-miljöer) behöver man strategier för hur kollaborationen ska fungera effektivt. CSCL-skript har som funktion att de specificerar roller och avgör i vilken ordning olika aktiviteter ska ske inom ramen för en lärandesituation. Teorin bakom CSCL-skript går i korthet ut på att man tänker sig att det inom en deltagare (i minnet) finns en förmåga (i form av ett biologiskt konstituerat skript) till kollaboration som kan stärkas genom applicerandet av ett yttre CSCL-skript som kompenserar för brister i denna förmåga. Metoden går vidare ut på att CSCL-skripten tonas ut i takt med att förmågan till kollaboration stärks hos deltagarna. Ett exempel på detta är Google Classroom, som genom sin funktionalitet att ta över hanteringen av delningsinställningarna hos Google-dokument som fungerar som inlämningsuppgifter mellan lärare och elever efter hand kan ersättas av manuell delning av filer mellan lärare och elever, och mellan elever (genom peer-to-peer assessment). Till en början möjliggör Classroom-appen en förenklad ingång till ett kollaborativt arbetssätt men i takt med att läraren bedömer att gruppen klarar av att ge varandra feedback i det forum som Classroom utgör (ett reglerat socialt medium som har stora likheter med Google+) kan läraren välja att låta aktivitetens deltagare kliva ur Classroom-appen och låta elever sköta både skapandet av dokument och delningen av dessa på egen hand (som i Google Drives tidiga skede innan Classroom lanserades var det enda sättet att dela filer). Ju mer självreglerande den kollaborativa lärandeprocessen destå mindre reglerande ska skriptet vara (sid 174, Cohen 1994). Ett sätt att tona ut externa skript samtidigt som man underlättar för deltagare att internalisera dem är att göra några deltagare ansvariga för upprätthållandet av de instruktioner som de externa skripten innehöll när de tagits bort gentemot övriga deltagare. Pre-flight-controll är en metod för att göra detta där man i Google Drive överför ägandeskapet av ett dokument till en annan deltagare i syfte att hen kontrollerar att kriterier uppställda av läraren är uppfyllda. Samtidigt som denna metod leder till att mer kompletta uppgifter lämnas in till läraren får deltagare i rollen som pre-flight-kontrollanter reflektera ett varv extra över den uppgift som de just genomfört tillsammans med övriga deltagare.

Computer Supported Collaborative Learning (CSCL)

2015-11-19T23:44:28Z

Daniel Viklund:

Fram till 1990-talet var den mesta forskningen inom TEL fokuserat på hur teknologi kan stärka individers lärande, men CSCL har därefter erbjudit en arena för att studera hur kollaboration mellan deltagare kan stärka lärandet. Parallellt med att forskning inom CSCL-området problematiserat begreppet media-effektivitet (fr a har effekterna av asynkrona kommunikationsverktyg såsom forum visat sig vara frekvent överskattade) har även forskningen visat att det är ansträngningen hos deltagare att gemensamt lösa problem och skapa en gemensam förståelse som är centralt för kollaborativt lärande, inte att kollaboration i sig fungerar som en universallösning för att förbättra lärande. På senare tid representeras inte CSCL som en metod utan är designorienterad och integrerad i både fysiska och digitala lärandemiljöer som innehåller både individuella och kollaborativa verktyg (sid 27). CSCL-fältet handlar inte enbart om distans-baserad kollaboration genom online-kommunikation mellan deltagare utan i lika hög grad om kollaboration mellan studenter framför samma dator. En annan aspekt av CSCL är att fältet hanterar såväl formellt som informellt lärande. I ljuset av att social interaktion är enklare att följa än kognitiva processer har CSCL visat sig vara väl skickat att beskriva lärande genom att tydliggöra tre aspekter av social interaktion som underlättar lärande; förklaring, argumentation/förhandling och ömsesidig reglering. En konsekvens av detta är att syftet med en CSCL-miljö är att genom design “skapa förutsättningar där effektiv kollaboration förväntas kunna ske” (sid 29).

Ett forskningsfält under uppsegling behandlar motivations- och känslo-orienterade aspekter av lärande i CSCL-miljöer. Själv-reglering är det perspektiv som bidrar till att förklara hur effektivitet kan mätas i kombination med olika former av verktyg som deltagare kan använda för att förstärka sina möjligheter att delta i komplexa lärandesituationer. Orkestrering av teman är ett fält som belyser hur sociala aspekter påverkar kognitionen på både makro- och mikronivå. De designstrategier genom vilka en lärare kan styra en CSCL-process kallas skript. (Se artikel CSCL-skript).
<ref name="Bala" />

Källor
<references>
<ref name="Bala">Balacheff, N., Ludvigsen, S., De Jong, T., Lazonder, A., Barnes, S., & Montandon, L. (2009). Technology-enhanced learning. Berlin: Springer.</ref>
</references>